Skogssamiska erfarenheter och insikter från 1600 till 1900
Film/Föreläsning
- Lördag 9/2
Bertil Marklund, ger utifrån sin avhanding från 2015, en historisk överblick över den skogssamiska kulturen inom Pite lappmark. Om dess utveckling och tillväxt men också om hot och politisk mobilisering.
Skogssamernas historia är fylld av kontraster. Skogssamerna från 1650 – 1800 är med den tidens mått mätt en tid av utveckling och tillväxt. Befolkningen i skogssamebyn Arvidsjaurbyn ökade med 60 % mellan 1750 och 1800. Renhjordarna växte i antal och skogssamerna hade goda möjligheter att utveckla sina näringar (renskötsel, jakt och fiske). Skogssamerna var självorganiserade och självstyrande med möjligheten att slita tvister inför det lokala tinget.Tiden efter 1800 är en tid av motgångar. Skogssamernas lappskatteland, som de bott på och brukat sedan urminnes tid, proklameras av statens företrädare vara kronomark som samerna kunde få nyttjanderätt till om inte andra viktigare intressen, med statens goda minne, skulle ta över landen. Vid slutet av 1800-talet och med en accelererande nybyggesrörelse var en mindre del av den skogssamiska nationen renskötande medan många var fattiga och beroende av kommunernas fattigvård. In i 1900-talet kom dock den politiska mobiliseringen bl a genom föregångare som skogssamen Karin Stenberg, trots bakslaget med 1928 års renbeteslag, att leda till en utveckling framåt.
Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum - Hörsalen
- Kyrkogatan 3 962 31 Jokkmokk
